top of page
Sök
  • Skribentens bildTiina Edring

4. Sagan om ringen

De svenska vikingarna for österut. Det vill säga att det folk som levde i området kring Mälaren under vikingatiden for i den riktningen. Det betyder inte alls att de är representativa för exempelvis de människor som bodde i de sydligare landskapen eftersom dessa for väster och söderut. Det kanske inte är så noga. Det har aldrig varit särskilt noga, tänker jag bittert. Men för en skåning är det lite som att lära sig ett annat lands historia samtidigt som man inte får lära sig något om sin egen. Det kanske inte är något problem att danska arkeologer bortser från Skåne i sina tolkningar medan svenska arkeologer klumpar i hop Skåne med nuvarande Sverige. På något sätt så har svensken misslyckats med att skriva en komplett historia över sig själv. Kanske beror det på att det nationalromantiska perspektivet genomsyrat allt, eller på den gamla vanliga visan- att historia används för att rättfärdiga skeenden i samtiden.


Just nu, på statens Historiska museum i Stockholm, finns en del artefakter som får lite mer utrymme än andra. Numera är det inte så stor fixering vid själva fynden och hur gamla de är utan mer på vad museet (staten i det här fallet) vill lära oss människor om oss själva. Det ingår i det kulturpolitiska uppdraget. En av dessa artefakter är den så kallade Allahringen. Den hittades i en vikingatida kvinnograv under slutet av 1800-talet på Björkö, Stockholm. Graven innehöll även flera andra ringar och gravgåvor.


Vikingatida silverskatt från utställningen "Möt vikingen". Nationalmuseum, Köpenhamn. Foto: Tiina Edring


Det finns lite olika tolkningar av fyndet där den mest extrema föreslår att skandinaviska vikingatida människor underkastade sig islam. Andra, mer handfasta tolkningar ser ringen som ett bevis för handelsförbindelser med det islamska kalifatet. Den senare tolkningen har vetenskaplig relevans eftersom den stöds av skriftliga källor samtida med ringen. Den första tolkningen har inget sådant stöd utan är baserad på fantasifulla förhoppningar, signerad Statens Historiska museum som alltså är en myndighet med följande uppdrag:

"Statens historiska museer (SHM) har till uppgift att främja kunskapen om och intresset för Sveriges historia och att bevara och utveckla det kulturarv som myndigheten förvaltar. Vår verksamhet ska vara en angelägenhet för alla människor i samhället"


Jag vänder mig inte emot ringen som sådan. Det är ett intressant fynd. Arkeologi handlar om konsten att göra en höna av en fjäder och att berätta om de spår från historien som människor lämnat efter sig. Om man är intresserad av historia-läs, läs, läs. Men om man vill veta något om nuet- besök ett museum.

41 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page